Hej Alla!

Idag har jag bara latat mig på fm!

Idag ringde det från Botkyrka kommun! En man från assistans någonting!!!
Han ville meddela att dem hittat en kvinna som kan tänka sig att ta uppdraget att ta hand om mamma 50 timmar i månaden eftersom hon har ledsagning!!!!

JÄVLA IDIOTER!!!!
LEDSAGNING

Vi har sökt i 1,5 år och fick det beviljat nu med start 1 september!?
Jag berättade för honom  att mamma ska flytta till ett boende! Och frågade om han visste det? Men så klart så visste han inte det!
Han skulle ringa upp Marja-Liisa Sten på Kommunen och ifrågasätta detta. Han har suttit en hel månad och sökt en kvinna som ska hjälpa mamma, hans arbete har varit helt i onödan bara för att dem inte vet vad dem gör på kommunen!
JÄVLA IDIOTER JAG BLIR VANSINNIG PÅ DEM!!!!

Sen på Em så åkte jag till mamma. Hon var på sitt rum och försökte klä på sig hon satte på sig tröjan helt galet hon liksom gick i den genom halsen med fötterna först!!
Det gick till slut!

Vi gick ut och tog en promenad och köpte ett par skor sen in på mat affären och köpte godis i massor.

Sedan satt vi och pratade en stund och åt glass, helt plötsligt så säger mamma:
Jag ska flytta!
Hmm sa jag, var ska du flytta?
Till husen bredvid flygplatsen???? Det tar bara 7 minuter till Thailand!
Jag undrar vilka hus hon menar, sen efter en stund så säger hon:
Marina Jag vet inte var jag är i livet? Det är jätte konstigt!

Shit jag visste inte vad jag skulle säga, mina ögon sprängdes nästan jag visste inte var jag skulle titta för att hon inte skulle se att mina ögon höll på att sprängas av tårar!!

Vi hade i alla fall en trevlig stund idag jag var där i 2 timmar sedan skulle dem äta middag.
Hon hade vägrat att ta medicinen så en Ssk kom och bad mig att hjälpa till och få i henne den det gick bra hon tog dem utan problem.
När jag skulle gå frågade hon: Var ska jag vara?
Jag svarade henne du ska stanna här,
hon frågade:
Hur länge då?
Äntligen Nu såg jag min chans.......
På Onsdag mamma ska vi hämta Dig!!!
Ååhh vad skönt att få säga det utan problem bakom.

Nu har jag sagt det, även om hon inte kommer ihåg det så har jag sagt att vi ska hämta henne på onsdag,
Jag hoppas verkligen att allt ska gå bra.
Vi ska fixa och packa ihelgen plocka ner hennes kläder och packa hennes favoritsaker.

Det var allt för i dag
hörs snart



Min bästa vän med sina barn och Mamma
Midsommar 2011
Hej Alla!

Idag har vi tittat på mammas rum!

Det var inte så stort men jag hoppas att det ska bli bra. Dem ska måla om och göra frächt därinne så det kommer att bli fint. Vi ska börja köra saker till Graninge på tisdag eftermiddag.
Vi ska försöka göra så fint som möjligt, sätta upp hennes gardiner lägga på hennes fina matta. Sen tänkte vi sätta upp tavlan med henne och pappa på och andra små grejer som gör att hon hon känner sig hemma. Dukar som hon känner igen hennes radio som hon alltid har på lite fina små lampor som hon tycker om och hennes blommor som hon älskar så mycket

Det känns otroligt tungt att vi kommit ända hit fyy f....n mitt hjärta blöder inne i mig det är på väg att gå itu. Jag vill bra skrika och gråta om vartannat, bädda ner mig under täcket och inte stiga upp förrän den här mardrömmen är slut.

Jag är självklart glad att vi har ett boende och just Graninge som vi ville men jag tänker på hela situationen.......

Att mamma aldrig mer kommer tillbaka, aldrig sitta och små prata, aldrig åka och shopa i Skärholmen, aldrig mer fråga om goda råd när man behöver sin mamma. Hon kommer att vandra längre och längre från mig/oss längre in i dimman längre från att vara vår mamma, mormor/farmor,gammel mormor/farmor
Det var inte länge sedan vi umgicks som väninnor, det var inte länge sedan mamma kom med sin röda lilla bil här på gatan med sina målar grejer. Efter att ha varit på akvarellkurs med sina vänner. Det var inte länge sedan hon var utomlands med sin väninna i 2 veckor. Eller när hon och hennes väninna kom till mig på min kurs, hon var så fin så mode medveten i sin skinnkjol alltid lika parant som hon alltid varit. Aldrig tagit ett steg utanför dörren innan hon gjort sig i ordning!

He.....e hur ska jag klara mig utan min mamma?
Det bränner innanför mina ögonlock tårarna spränger sig ut och rinner ner på mina kinder!!!
Jag vill inte förlora min mamma!

Varför har vi sådan himla otur med livet, varför har det hänt oss så svåra saker som stora öppna sår som aldrig vill läka bara byggs på hela tiden.

Det känns så himla jobbigt jag vet inte hur jag ska få det ur mig, det hjälper inte hur mycket jag pratar det hjälper inte hur mycket jag gråter vi kommer aldrig härifrån någonsin bara längre ner in i sjukdomen.

På onsdag ska jag och min man lämna mamma på Graninge!
Jag vill inte vara den personen som gör det jag har fått varit med på alla jobbiga händelser med mamma, jag var med när hon skulle läggas in första gången, jag var med när vi fick diagnosen, när vi var runt och skulle få dagverksamheten, när alla tester gjorts, när det meddelats att mamma inte fick köra bil något mer jag fick be Läkaren att låta mamma behålla sitt körkort i plånboken bara för att! Tvingat mamma att ha hemtjänst,Ljugit till mig hennes extra nyckel, Tvingat mamma på alla utredningar som hon inte velat gå på och nu återigen tvinga in henne för denna sista inläggning på R73. Jag och min dotter var med när dem sa till henne att hon måste bo på ett Demens boende hon blev helt vansinnig! Arg, Ledsen, besviken, sviken, jag vill verkligen inte en gång till!!!

Tack och lov har jag haft min dotter med på nästan alla tunga händelser men hon är min dotter hon ska inte behöva ta hand om mig vilket hon får göra när jag klappar ihop.

Vi har tänkt att Josephine kommer att vara där när vi kommer, jag tänkte baka bullar som står framme på hennes rum och fixa med kaffe och glass. Vi ska försöka göra den här dagen så mild för mamma som vi kan men jag är livrädd för hennes reaktion! Hur kommer det att bli när vi ska lämna henne där? Hur kommer hon att reagera när hon förstår att hon ska bo där hädanefter?
Kommer hon att tänka så?
Kommer hon att känna sig sviken av mig eller har hon glömt det?
Kommer hon att känna det som om jag sätter in henne på ett hem?

Tankarna snurrar i huvudet på mig, det finns ingen ände på mina tankar,dem bara snurrar vidare runt runt. Jag märker att jag går omkring och är tom. Jag har inget och prata om jag vill inte prata sitter ofta tyst och funderar finner inte något roligt att prata om. När klockan ringer på morgonen så orkar jag knappt gå upp, tur att killarna är så duktiga så dem går upp själva medan jag ligger och drar mig för att sedan tvinga mig upp och finnas för mina killar. När killarna sen gått till skolan vill jag bara lägga mig i sängen igen dra täcket över huvudet och somna om, sova till mardrömmen är slut, vakna och tro att det inte är så här!
Att min mamma är frisk som vanligt!

Jag har börjat att förstå att det aldrig kommer att bli så, jag har förstått att min mamma är borta det är bara ett skal kvar av den mamma jag en gång haft.

Jag är så oerhört tacksam för att jag har Josephine hon är min hjälte och Peter min man som står ut med mig och allt runt mig som finns här och hjälper mig tar ledigt för min mamma på onsdag för vår skull.
TACK FÖR ATT NI FINNS

Ja det var nog allt för idag
sov gott alla
Hej Alla!

I dag har vi fått tid för inflytt för mamma onsdag den 5 oktober.
Det känns dubbelt både bra och dåligt. Dåligt för att den här dagen har jag fasat för hela mitt liv på något sätt så har jag alltid vetat att mamma ska komma och behöva det.

Nu ska dem som haft rummet flytta ut sina saker och sedan ska det renoveras så det blir fint och rent.
Så tisdag kväll ska vi börja flytta in mammas saker så hon känner igen sig när hon kommer dit, fixa lite tavlor någon möbel, gardiner, hennes säng kläder, hennes egna kläder i en byrå eller liknande.
Jag vet inte hur hon kommer att reagera när hon kommer dit och framför allt ska man förbereda henne för flytten?
Jag frågade på avdelningen idag om man ska förbereda henne men dem hade inget bra svar
Så vi får väl se hur det blir nästa vecka.

Jag fick ett bra tips av en kvinna som bloggar om ett radio program jag skickar länken till den gå gärna in och lyssna, det har jag gjort, det är mycket bra och lärorikt.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1272&artikel=4716269
Ni får kopiera och klistra in i sökfältet.

Idag har jag inte varit hos mamma men jag vet att hon legat hela dagen så hon är som vanligt trött.
Vad beträffar Botkyrka kommun så har jag inte blivit speciellt klokare för dem har inte hört av sig ännu, så jag vet inte om mamma kommer att få tillgodo se sig Lss stödet i boendet.
Jag ska maila Marja-Liisa Sten hon är chef för LSS handläggaren.

Så jag väntar med spänning på morgondagen annars får jag ringa igen.
Jag ska till Nacka sjukhus imorgon och kolla min fot vi får se om det blir operation eller inte!!

Så här har jag fått till svar av en person som är väldigt insatt i allt gällande demensvården

Avgifter inom LSS

Avgifter för boende, kost och andra insatser
Principen för avgifter inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är att man endast tar ut avgifter för:

  • boende i form av hyra
  • korttidsvistelse utanför det egna hemmet
  • kost om man inte lagar maten själv

Det innebär att eventuell omvårdnad är kostnadsfri.

Mer information kan du få av handläggaren.

Personer under 65 år med Alzheimers sjukdom och pannlobsdemens hör till LSS. Domarna har du på min hemsida.

Tänk att det ska vara så svårt för handläggarna att acceptera detta.

På Stockholms hemsida kan du läsa nedanstående

http://www.stockholm.se/FamiljOmsorg/Aldreomsorg/Avgifter-for-aldreomsorg/