Hej på er!
Nu har vår semester tagit slut igen och nu är vi tillbaka till verkligheten.
Det startade upp i verkligheten genast, jag är min mammas god man och då ska man ju komma in med en redovisning varje år till överförmyndarnämnden, vilket jag gör. Det jag inte visste när jag ansökte om att bli mammas god man var att det skulle vara så svårt! Man måste ju vara ekonom eller något för att klara av att göra den redovisningen, som ni förstår så har jag stora problem med att genomföra den och brukar få hjälp med det, så också i år. Men jag fick den inte godkänd och jag skulle komma in med kompletterande uppgifter, det har jag nu gjort och väntar att den ska bli godkänd, jag har såna problem med att fylla i allt så jag går omkring med ångest i flera månander innan den ska lämans in. Nu har jag bestämt mig för att säga upp mitt god manskap, för jag orkar och kan inte jag går sönder bara för att jag vill hjälpa min mamma.
Jag skulle vilja hjäpa till med et jag kan och lämna ekonomin till någon som kan det, jag kan ta allt annat, tyvärr så går inte det så jag har sagt upp mitt uppdrag. Det oroar mig också för jag vill ju vara delaktig i mamma, jag är orolig att det kan bli strul om någon annan tar över allt.
Nu är det gjort och jag väntar på att någon ska ta över. Jag får sedan hoppas att vi kan ha ett bra samarbet tillsammans i stället.
Förra helgen var vi på kalas hos mitt barnbarn mamma fick följa med och jag tror och hoppas att hon tycker om att följa med, det är svårt att veta men jag litar på min intuition.Mamma älskar att sitta och fika och äta godsaker hon brukar sitta en stund sen springer hon iväg, den här gången var det mycket passa på henne jag fick knappt sitta alls, jag tittade bort en stund och då hade hon readn försvunnit och jag fick springa och leta efter henne, som tur var så hitta de jag henne nere vid min dotter port som ligger alldeles intill. Man hinner tänka många tankar när hon försvinner iväg så där.....
Det är precis som att ha ett litet barn med sig hon är som en 1 åring springer dit näsan pekar ;)
När vi kom till Graninge så stod mamma redan i fönstret, det så så roligt ut precis som om hon stod och väntade på oss, vi vinkade utanför föntret och min man gick fram mot fönstret, mamma förstår inte att det är ett fönster mellan oss så hon försökte att ta på Peter, söt hon är. Sedan när vi om in så stod vi och kramades länge, det kändes som hon blev glad att se oss, även om hon inte ser och kopplar att det är vi som kommer så tror jag att hon känner att det är vi.
Hon är oftast väldigt glad och lugn nu för tiden vilket jag tycker är jätte bra förut så var hon oftast väldigt ledsen och arg, nu kan hon brista ut i skratt utan att vi kan se varför ;)
Här kommer lite bilder från helgen som var.
Det var ju även morsdag så vi hade ett litet paket med oss.
I dag har jag pratat med mammas kontakt person A och vi kom hon berättade att mamma brukar kela med en docka som en annan boende äger som ser ut som en riktig bebis. Mamma bär på den här dockan och hon klappar och myser med den så vi bestämde att jag ska försöka hitta en likadan eftersom man inte får låna hur som helst, så jag ska kika och leta om jag hittar en likadan mamma blir tydligen väldigt lugn av att hålla på med dockan, kanske så påminner det henne om hur hon var som amma och hon känner gen sig. Vi får se om jag lyckas hitta en likadan.
Hon brukar sitta med docka i famnen i soffan och det händer tom att hon somnar med dockan.
Det är spännande vad kroppen kan göra helt omedvetet....
Jag har i alla fall fått tag på en vagn som hon kan dra på jag hoppas jag hittar en naturlig docka jag får åka till en grossist och fråga om och var dem kan finnas.
Jag kommer tillbaka snart igen varma kramar på er
