Hej Alla!
Hoppas ni har det bra i dennna värme. Själv har jag jobbat jätte mycket mer än vad jag velat :)
Jag har fått en enstaka dag här och där bara.
Som ni alla vet så har jag länge letat efter ett boende till mamma, nu har jag kikat på ett som jag hoppas ska passa henne bra. Vi har haft en massa olika möten på Graninge och jag känner att det känns inte bra längre! Jag älskar verkligen A men när hon är borta så falerar det och jag vill att min mamma ska ha det bra. Jag vill att hon ska stimuleras med människor som lever och rör på sig, som det ser ut nu så är mamma den enda som är uppe och vaken. Det känns inte roligt längre. Allt hänger på att A ska vara där och det vet jag att det fungerar inte. Så klart så finns det fler underbara människor på Graninge alla har en särskild plats i mitt hjärta och jag vet att dem flesta gör allt dem kan för att dem som bor där ska ha det bra.
Men nu senast så skulle vi gått till fotvården med mamma för jag tog bort den som kom till boendet för att mamma ska få komma ut mer. Det blev om och av bokat flera gånger vilket ledde till att mamma fick inte sina naglar klippta på nästan 3 månader! Som ni förstår så var hennes tå naglar jätte långa och hon hade blåmärken på stortå naglarna pga trängningar i skorna!!
Det får verkligen inte hända men det händer. Jag vet att dem inte får klippa hennes tå naglar och jag renoverade min salong vilket gjorde att jag inte ens tänkte på det förrän jag såg det jag ser ju inte hennes fötter förutom när det är sommar då hon går utan strumpor. Det gjorde verkligen ont i mitt hjärta kan jag säga.
Nu i onsdags klippte jag dem igen och gjorde mammas föttrer fina och mjuka jag smörjde även in mammas underben som är helt vätskefyllda, jag vet inte om det är pga värmen eller att hon sitter för mycket stilla och prommenerar för lite. I alla fall så påtalade jag det för Graninge, man tror att det kan bero på värmen men jag tror båda....
I går var jag och kikade på ett boende i Botkyrka som ska öppna i oktober och jag tyckte att det verkade super bra med öppen planlösning så mamma kan hjälpa till med disk och kök bäst hon vill eller inte vill. Det kommer att arbeta fler personal och det kommer att bli fler vakna patienter dit hon kommer. Jag fick tips om detta boende redan i tidigt i år av Jane Lindell som driver Hattstugan på Gotland Ni hittar det här: http://www.hattstugan.se/index.htm
Hon har mycket bra ideer om hur man ska se till var individ och försöka hålla dem sinnen man har så länge man har dem. Vilket jag tycker är det bästa så klart.
Utformningen av det nya boendet Tornet är mycket noga uttänkt att passa just dementa med allt som ska vara man kommer bla att ha arbetsterapeuter och sjukgymnastik på boende även fotvård och frisör och som bonus ett litet spa rum där dem kan få lite jacuzzi bad. Inte helt fel, jag anser att det mamma ska ha det så bra som möjligt så klart. Hon kommer också att få gå ut flera gånger per dag om hon vill inte bara när A kan.
Det som skrämmer mig lite är att jag vet att mamma kanske kommer att må dåligt av en flytt men jag vet också att mamma är ganska social i botten så det skulle kunna gå vägen och i förlängningen så blir det nog bra. Jag skulle önska att både A och några till följde med mamma.....
Vad tror Ni? Gör jag rätt?
Jag har letat så länge efter ett bättre boende och jag har ju varit missnöjd länge med mamma sociala stimulans, jag vet att Graninge gör det dem kan men dem kan inte erbjuda mamma det jag vet att hon behöver jag ser att mamma mår bra av att det är folk i rörelse kring henne det kommer fler ord som faller på rätt plats här och där när vi umgås med henne. Oftast när jag hämtar henne är hon fåordig men när vi åker tillbaka kommer det många ord, det måste betyda något!? Eller är det i min önskan det ligger?
Känner mig väldigt förvirrad.....men jag hoppas jag tar rätt beslut.
Sen till något annat.
I dag ringde Expressen och ville ha med mig och mamma i en liten intervju om tidiga symtom om Alzheimers vi får se om det kommer med som ett litet repotage....Bra att dem skriver om det så att fler blir upplysta och informerade om denna hemska sjukdom.
Så nu får vi se vad det kommer att bli jag hoppas att det går vägen med allt.
Jag ska försöka skriva oftare känner att jag faktiskt får lätta lite på trycket när jag skriver lite. Varje morgon vaknar jag med en fruktansvärd ångest i mag gropen och orkar knappt gå upp. Jag vill verkligen inte ha det så här!! Hoppas att det släpper lite om mamma får det lite bättre.
Här kommer lite bilder. Ha det jätte bra alla <3
Här är mamma nyklippt på min nya salong i Hägersten Room of Beauty Stockholm
den hittar Ni här:
http://www.extensionsbymarina.se
Jag och min fina mamma <3
Här är min dotter Josephine mamma och jag <3
Här är min son Loois och mamma <3
4 kommentarer
Mimmi
02 Aug 2014 11:47
Hej där i värmen!!
Hoppas det blir bra för din mamma på nya boendet...Alltid en chansning men det låter ju bra! Min svärmor flyttade i våras och det tog tid innan hon blev hemmastadd ...hon gick ner sig en heldel men nu har det vänt. Tror att farmor är i en tidigare fas av sjukdomen än din mamma så räkna med att det tar tid. Vinsten för farmor är att hon idag kan gå ut själv på innegården-det är värt mycket tycker vi. Sen ligger det centralare och vi kan gå dit lite mer spontant! Anmälde mig just igår till ett möte om alzheimers som håll i Stockholm i september. All kunskap är ju värdefull om denna gåtfulla sjukdom. Farmor har fått gråstarr och måste nog opereras. Har förstått att många får det när de har demens. Måste säga att din mamma blev så fin i håret!! Håller tummarna nu för att det blir bra för din mamma-då blir det ju även bra för er anhöriga....
Anna
07 Aug 2014 00:58
Hej! Du verkar ha det kämpigt med din mamma, min mamma är 58 och har nyss diagnoriserats med Alzheimers.. Är livrädd för de närmaste åren, hur kommer allt bli? Min mamma känner inte alltid igen mig och vi tar hand om henne i hemmet med precis allt. Vi letar boende nu.. Jag ska gå till anhörigsstöd och träffa psykolog. Har du gjort nåt för att få hjälp?.. Krossar fingrar o tår att allt ska gå bra för er framöver! Med vänlig hälsning, Anna
Mimmi
09 Aug 2014 13:46
Hej Marina! Läste om dig och lilla mamma i tidningen-bra! Det måste belysas att så många drabbas av demens sjukdomar och hur många anhöriga som sliter för att deras nära ska ha det så bra det går. Hoppas vi syns på Alzheimersdagen. Kram Mimmi
Mimmi
13 Aug 2014 17:38
Liten kommentar till Anna-det är en tuff sits ni har och ni behöver allt stöd! Jag tror inte att det är bäst för alla med demens att bo kvar hemma även om deras livspartner fortfarande lever och finns med i hemmet. Sjukdomen lever ju dygnet runt och de sista året mamma bodde hemma hade vi ständiga utryckningar. Mamma släppte inte in hemtjänsten men alla andra....Så du kan tänka dig vilket kaos det var många gånger. Många dementa ramlar ju lätt och hur många gånger mamma bröt något ben vete tusan. Vi syskon hade svårt för att enas om när det var dags att flytta mamma-jag anses dramatisk och ville förstås att mamma skulle flyttas långt innan de andra. Men så här med en titt i backspegeln så säger de-mamma skulle flyttat tidigare....Vi "lurade" mamma att flytta-för oss var det helt rätt och hon hade aldrig själv gått med på en flytt. Min svärmor var helt med på flytten när hon började bli dement. Hon flyttade i ett ganska tidigt stadium till ett boende-aldrig hade jag tänkt tanken att hon skulle bo i ett boende-så blyg och försynt som hon var---men när vi fick tillbringa nätterna med att leta efter farmor och vi såg att hon bara blev smalare och smalare....Blev påkörd av en bil mm-då var det ett lätt beslut att ta och hon är gladare än hon varit i hela sitt liv....Så hitta det som är bäst för er mamma-det är inte så att det är bäst att bo kvar hemma. Farmor har nu bott ett år i ett boende och ärligt jag tror inte hon hade levt idag om hon hade fortsatt att bo hemma med demens hemtjänst.....Tyvärr får man som anhörig kämpa för sina gamla/sjuka-tufft men så fungerar det i dag!! All styrka till dig o din familj.....
ps Marina hoppas vi ses på Alzheimersdagen!
Kommentera